Dåligt samvete…

…brukar du ha det någon gång?

Jag brukar falla i den gropen ibland, den svarta gropen av dåligt
samvete. Antingen så gäller det hur mycket tid jag lägger ner på mina barn eller på hur mycket tid jag lägger ner på mina hundar. Hinner jag med att vara den perfekta mamman samtidigt som jag är den
perfekta sambon och den perfekta hundägaren…..????

Nä, jag hinner inte med allting alltid och då ramlar jag ner i den
svarta gropen av dåligt samvete.

Problemlösare som jag är av naturen så försöker jag självklart lösa tidsbristen på ett finurligt sätt men det blir inte alltid helt rätt vill jag lova. Efteråt kan man ibland skratta åt eländet 🙂

Egentligen så handlar allting om prioritering och planering. Om jag lugnt och sansat sätter mig ner vid köksbordet med en stor kopp svart kaffe och tänker efter lite så brukar allt så småningom falla på plats. Det är när man INTE gör det som det ibland blir cirkus….

Som den gången då jag tittade på köksklockan och insåg att vi hade 45 minuter på oss tills dess att stora sonen skulle vara på fotbollsträningen. Kan vi inte gå ut och tvärköra lite apportering med apportkastaren slänger jag ur mig till stora sonen, skynda dig och klä på dig och packa fotbollsskorna så hinner vi tvärköra lite med hundarna
innan vi åker. Sagt och gjort så klädde vi på oss i ilfart och tog de för dagen orastade hundarna med oss ner till skogen bakom huset.
Sätter en av hundarna och den andra får stå och titta medan sonen
skjuter iväg apporten ut i snön i skogen. Släpper hunden och säger apport, han springer i en rasande fart ut och tar apporten, skitsnyggt må jag säga. Meeeeeen, då kommer vi till det lilla mennet 😉


Den andra hunden drar iväg med kopplet släpandes efter sig och vill också apportera. Jo då….. jättebra träning…. eller??!!! Superfiffigt!!! Hahaha… 🙂
Det blev rejs i skogen och lek med apporten, bägge ville springa som tokar och ingen av hundarna hade en tanke på vad jag först sagt åt dom att göra. Fick i alla fall tag på hundarna efter en stunds rejsande och sedan blev det marsch tillbaka in i huset för att sedan i ilfart skjutsa stora sonen till träningen.

Vad lärde vi oss av detta????

Jo, att tänka efter före är väl inte så dumt. Vem vann på denna
cirkus? Inte jag, inte sonen och definitivt inte hundarna
(eller jo, det gjorde dom kanske, dom fick ju ha skitskoj en liten stund i alla fall). Men själv får jag ta till mig och lära av läxan. Tänk efter först så slipper du bakläxa sen. Nu backar vi bandet och gör om och gör rätt nästa gång.

Det är så lätt, i alla fall för mig, att falla i gropen. Men försöker varje dag att tänka efter före så jag slipper gråta och få mer gråa hår sen 🙂

Ha en god fortsättning på veckan mina vänner & tänk efter före så blir det bättre sen!!

//Lillemor med flock

Facebooklinkedin