Vad går din hund igång på??

Dags för en riktigt klurig fråga såhär inför helgen.

Vad går din hund igång på?
Finns det något som din hund verkligen inte kan motstå?
Vad tror du, har du koll på vad som just din hund tycker är viktigast i världen och som är helt oemotståndligt i dennes ögon?

Om du vet vad som är viktigast för din hund, vet du då vad som är näst viktigast och nästnäst viktigast o.s.v.? Det är nyckeln till framgång kan man enkelt säga. För om du vet att det viktigaste i världen just för din hund är t.ex. en löptik, hur i all världen kan du då tro att lite korv råder bot på löptikslukt?

Vad menar jag med detta?
Jo, jag vill säga att om störningen löptik dyker upp just när du ska kalla in din hund så kan det hända att den väljer löptiken istället för korven som du har i högsta hugg. Hur gör man då, när hunden väljer det som är oemotståndligt och det blir galet??

Ja, det tål att funderas på och det kräver träning och åter träning.
Men det viktigaste är att ha koll på vad din hund värderar som högvinst, för vet du det så kan det i vissa fall vara belöningen för din hund att få göra just det efter den utfört det du vill. 🙂

Just nu klurar jag på vad som är viktigast för mina 3 hundar hemma och det är lite olika kan jag lova. En älskar att bara springa, kampa, få tokfnatt och bara gasa på, en annan älskar katter, gärna att smyga och kolla på dessa små lurviga frestelser (inte jaga) och den sista han gillar stora vidder och att söka/spåra, ju svårare desto bättre 🙂
De gillar ju även korv, köttbullar och blodpudding, men det står inte lika högt i rang som det andra aktiviteterna 🙂
Nu gäller det bara att klura ut hur jag ska använda mig av detta i vår träning.

Har du någon priolista på din hund och vad den går igång på allra mest? Dela gärna med dig av dina erfarenheter och hur du använt dig av detta i din egen träning med din hund.

Ha en trevlig helg //Lillemor med flock

Vad har du för planer under 2017?

Vad ska ni träna på?
Har ni några utmaningar inför 2017 och hur har ni lagt upp planerna och träningen för att lyckas nå era mål?
Är ni sugna på att gå någon hundkurs? Vad skulle drömkursen innehålla och är det något som vi kan hjälpa till med?

Om jag tittar på de 3st fyrbenta jag har här hemma så är planen för oss att aktivt träna under vårvintern, våren och sommaren för att komma närmare vårt mål att ha 3st väl fungerande jakthundar. Drömmen är att under höstjakten 2017 få fälla några fåglar i skogen och även några stycken uppe på fjället någonstans i Sverige.

Vi ska väl även försöka oss på något prov, i första hand blir det med unghunden vi har och då siktar vi på att få till spåret och vatten-
apporteringen nu under våren.

Vi har även planer på att få träna lite på fågel men först och främst så måste vi få till stoppet och stadgan i sitt. Detta är något som vi måste jobba stenhårt på. Inte så enkelt som man kan tro. Tre viktiga kommandon som hundarna ska lyssna till. Stanna, hit och apport.

AYHI6195

Själv är jag ju i grunden en bruksmänniska där hundarna ska kunna betydligt fler kommandon och då låter ju 3st kommandon ganska busenkelt… Men attans så svårt det är ibland. Jaktlusten är stor, benen är långa och snabba och kommandona ska sitta på ganska så långa avstånd med stor retning. Stadgan i stoppet ska vara absolut oavsett störning. Tjaaa, vi har lite att bita i 🙂

img_1676

Har även målsättningen att i samarbete med Brukshundklubben utbilda sjöräddningshundar med förare under en 2,5-års period,
startar detta med en informationsträff nu i mars.
Det ska bli superspännande!! Hoppas nu bara att det är flera som anmäler sig och vill anta denna utmaning. För detta är intressant, det krävs en hel del av både hundar och förare för att klara utbildningen till sjöräddningshundekipage. Läs mer på genom att klicka på denna länk: Sjöräddningshundar Norrlandskusten

sjöräddningshund

Nu är jag nyfiken på er, berätta gärna vad ni tänker satsa på och vilka mål ni har satt upp för 2017.

Kram & ha en underbar vecka!
//Lillemor med flock

Nu förstår jag… det är ordet i sig som är fult :)

Mitt blogginlägg tidigare blev delat på en hundsida med många medlemmar. Efter att ha läst kommentarerna flera gånger så tror jag att jag har förstått. Det är själva ordet LEDARE/LEDARSKAP som har fått dåligt rykte. Varför är det så? Varför förknippas allt som oftast ordet ledarskap med bestraffning, dominans m.m.

Kan inte en ledare vara annat än auktoritär?

I min värld så finns det olika sorters ledare och den ledare som är bäst är den som ser och kan leda sig själv, som ser individen och kan anpassa sitt ledarskap utifrån den unika individen som den ska hantera. Skaffar vi oss en hund är det vår skyldighet att leda hunden på rätt väg så att den får ett så fritt och lyckligt liv som är möjligt. Om vi inte leder hunden alls utan är en låt-gå-ledare så tror jag inte att hunden blir lycklig och inte omgivningen heller för den delen.

Det finns AUKTORITÄRA ledare t.ex. Den auktoritära ledarstilen bygger på att ledaren bestämmer vad som ska ske, vilka beslut som fattas och dylikt. En person tar besluten och det ges inget utrymme för diskussioner. Detta ledarskap har stora begränsningar, bl.a. i att ansvaret inte fördelas på ett effektivt sätt och det blir svårt att motivera medarbetare i längden.

Om man bara är auktoritär i sitt ledarskap så tror jag att man i  hundsammanhang får man en kuvad hund som inte tycker att det är
speciellt roligt att följa ledaren men man (hunden) gör det för att den måste.

Dock så kan det vara befogat att använda auktoritärt ledarskap i
vissa sammanhang, s.k. brandsläckning. En oförutsedd händelse där det är fara för liv och där vi som ledare måste ingripa handgripligen för att stoppa det som håller på att hända.
När det uppstår sådana situationer så släcker man branden på en gång för att sen sätta sig ner och fundera hur man kan göra för att detta inte ska upprepas. Sen är det dags att lära in ett beteende hos hunden på ett positivt sätt för att slippa brandsläcka framledes.

Det finns även en ledarstil som kallas DEMOKRATISK, här känner sig alla delaktiga i besluten vilket skapar teamkänsla och större ansvarstagande från deltagarna. Ledarens uppgift blir här mer att handleda och vägleda individer som jobbar till stora delar självständigt för att nå de gemensamt uppsatta målen.

Denna ledarstil är lite svårare att genomföra till 100% på sin hund eftersom det är du som hundägare som sätter upp målen och där är ju inte hunden delaktig på samma sätt som människor kan vara. Men det är fullt genomförbart till stora delar och du får en mer samarbetsvillig och en gladare hund som gärna är tillsammans med dig vid träning bara den får rätt hand- och vägledning.

Sen har vi COACHING, här jobbar ledaren med frågeställning till deltagaren för att komma fram till rätt väg att arbeta just för denna specifika individ. En coach hjälper människor att ta sig från där man är till dit man vill komma.

Jag skulle nog likna coaching med klicker för hundar men….
Hur vet vi då vart våra hundar vill komma?
Här kan man börja med att lista ut vad hunden tycker är roligast i världen, kanske är det köttbullar, eller så är det kampleksaken eller bollen eller nåt helt annat.
När vi vet detta så kan vi jobba med att få hunden att utföra moment för att komma till belöning så fort som möjligt genom att klicka oss fram och ge belöning allt eftersom. Detta är ett fantastiskt verktyg vid inlärning och fungerar i många situationer. Det ger glada och
arbetsvilliga hundar. Dock så är inte jag själv tillräckligt duktig för att använda klickern i alla sammanhang, men den som övar lär sig mer och mer för varje gång 🙂

Vi har ju även en ledarskapsstil som kan kallas LÅT-GÅ-LEDARSKAP. Detta är en ledare som viker sig och låter andra bestämma, en ledare som inte vill hamna i konflikt och som hellre backar än sätter stopp när något jobbigt händer. Hur agerar en sån ledare när det finns starka deltagare som agerar felaktigt, kanske mobbar och diskriminerar andra? Tja, en sån ledare lämnar detta ”osett” och hoppas att det går över av sig självt om man bara ger det lite tid.

Fungerar det att vara låt-gå-ledare för sin hund? Nä, jag tror inte det,  inte i längden i alla fall. Man kan ibland låta saker vara = ignorera ett felbeteende för att det inte var så farligt. Men om hunden är på väg att göra något som är farligt för sig själv eller någon annan så gör man riktigt fel i mina ögon om man blundar för detta och anammar Låt-gå-ledarskapet.

SITUATIONSANPASSAT ledarskap, ja det är ett gammalt uttryck men jag anser att det är det allra bästa fortfarande. Situationsanpassat ledarskap är att se individen och utifrån den välja vilket ledarskap som passar just för denna uppgiften. Här är det samma för både människoledare och hundledare. I vissa situationer krävs auktoritärt ledarskap, vid andra tillfällen så använder man coaching/klicker. Ibland är man demokratisk och andra gånger så låter man saker gå.

Det är livet på en pinne tänker jag och jag tycker inte att
LEDARE/LEDARSKAP är fult utan det är en konst som vi alla måste jobba med.

Ledarskap betyder att göra något, att handla – det är inte en
position. Ledarskap definieras i vad vi gör, inte i den roll vi har.
I dagens föränderliga värld behöver alla vara just en ledare.

Vi alla är ledare i vårt eget företag, alltså livet, vårt liv. Det företag som startades när vi föddes, och som kommer att läggas ner när vi dör. Vi är själva ansvariga både för vad vi gör och inte gör i våra liv, eftersom det ytterst är vi själva som tar våra beslut. Grunden till ett bra ledarskap är att man är trygg i sig själv, och för att bli det måste man lära känna sig själv och sina värderingar.

Det skulle vara mycket enkelt om vi alla kunde bli ledare genom att följa ett antal enkla steg, men resan mot personlig utveckling betyder att man finner sin egen väg.

Dock så ska vi absolut göra vårt allra bästa för att vara den bästa
ledaren för våra hundar och andra som behöver en vägledare.
Vi ska definitivt vara den, i särklass, bästa ledaren för oss själva,
för att leda sig själv, det är prio ett!

//Lillemor

Ledarskap har blivit ett skällsord och jag blir rädd!!

Lyssnar på olika hundpoddar, läser och följer en hel del hundsidor på nätet via sociala medier och annat.
Det skrämmer mig lite, vart är vi på väg, är ledarskap fult?

Jag undrar lite hur vårt land hade sett ut utan ledarskap, hur hade våra företag fungerat utan ledare och vad är egentligen en ledare, ledarskap för dig?

För mig är ledarskap viktigt, det är viktigt för mig att jag har en bra ledare på mitt arbete, en ledare som ser mig, som ger mig en tydlig rollbeskrivning, som ger mig beröm då jag gör rätt och som på ett bra sätt tillrättavisar mig då jag trampar i klaveret. En ledare som visar vart vi är på väg och som även är tydlig med vilka spår vi inte ska gå på. En ledare som ger mig uppskattning då jag kommer på något bra, som är öppen och lyssnar på mina idéer och tankar. Ledaren ska heller inte vara rädd för konflikter, om det händer saker på arbetsplatsen (t.ex. diskriminering eller annat tråkigt) då ska min ledare ta hand om detta och på ett tydligt sätt markera att detta är INTE ok. För mig är det en bra ledare som jag ser upp till och som jag vill följa och hjälpa på resan framåt mot vårt gemensamma mål i företaget. En bra ledare skapar gemenskap och teamkänsla på arbetsplatsen, en bra ledare ser mig och hör mig samt tar tag i tråkigheter tydligt och bestämt. Det gör mig trygg! En bra ledare ser till att vi har högt i tak och att man inte sågas helt då man säger sin åsikt. En bra ledare ser också till att vi gemensamt går framåt mot fastställda mål och visioner.

Jag har svårt att föreställa mig ett företag utan ledare, hur skulle det gå om alla, var och en själva helt fick bestämma hur de ville göra i företaget, skulle det finnas något företag då? Om ingen stoppade upp orättvisor och diskriminering, om alla hela tiden gick sin egen väg och bestämde själva, hur skulle det då gå? Har alla samma arbetsmoral, goda attityd och driv framåt i företagets bästa, vem skulle besluta om anställningar och avsked, vem skulle ta hand om konflikterna som kan uppstå?

Hur skulle företaget FAMILJEN AB fungera om vi som vuxna inte leder våra barn? Skulle barnen själva förstå sitt eget bästa, gå och lägga sig i tid, gå till skolan och traggla multiplikationstabellen eller vara med på gympan? Skulle de utan vår vägledning välja att äta grönsaker, närodlat m.m. eller skulle de kanske hellre välja att äta godis till frukost, lunch och middag?

Listan kan göras hur lång som helst nästan i vilka sammanhang som helst. Behöver vi då göra någon skillnad på våra hundar och våra barn? Behöver våra barn vägledning, ett gott (ledar-)föräldraskap för att hamna rätt i livet och bli trygga, må bra och ha en stabil grund att stå på? Behöver våra hundar vägledning för att förstå att man inte biter på främmandet som hälsar på, tar sig själv mat från bordet eller jagar och biter ihjäl grannens katt?

Jag kan inte se annat än att alla behöver vi ledare, från det att vi är små knyten tills dess att vi dör, vi behöver känna oss sedda, vi behöver få höras men vi behöver också få veta vad som är rätt och vad som är fel.

Vem är det då som ska lära oss detta om inte våra ledare/föräldrar/mattar och hussar?

Varför är ledarskap fult?
Varför är det fult att säga att man ska vara ledare över sin hund?
Jag förstår inte? Jag behöver hjälp att förstå, kan ni hjälpa mig?

Vad ska vi vara om vi inte ska vara ledare för våra barn och djur?
Vart kommer landet Sverige att vara om vi inte har någon ledare? Vilken väg ska vi gå?

Är LEDARSKAP fult och varför är det så?

//Lillemor